… krymper min inköpslista. Saker som nu kan strykas:

• svarta ballerinor (lite lagom rock-bohemiska, på rea dessutom!)
• vitt linne (köpte ett svart också, när jag ändå var i farten. Snygg modell, tillräckligt långt, bra materialsammansättning och stabil trikåbindning – det är det inte ofta man hittar. Hm, borde kanske gå tillbaka och kolla om det finns fler i min storlek …)

Idag är det lön – hurra! Inte för att jag är pank, men ändå. Hm, hur ska det firas? Nya kläder, nya prylar, god mat, fina viner, resor, presenter, krogrundor …

Lista över saker jag skulle ”behöva”:

• svarta ballerinor (mina har gått upp i limningen – bokstavligt talat – igen!)
• vitt linne
• golvmopp + ny mirakeltrasa
• rullgardin
• fina kläder som jag känner mig bekväm, stark och vacker i (i den ordningen)

Lista över saker som jag borde skaffa mig:

• ett soffbord
• ytterligare en bokhylla
• fin – och praktisk! – badrumsinredning
• extern hårddisk
• något fint att ha på väggen i rummet, som just nu (i brist på annat) dekorerats med fyra röda streck eltejp i ett kreativt mönster
• nya uppsättningar lakan
• renovering + färg till min cykel
• en kompis till Joel (min guldfisk)

Lista över lyxiga saker som jag egentligen klarar mig utan men gärna skulle vilja ha:

• en radiomottagare till min iPod
• senaste Mumin-muggen från Ittala
• riktigt bra köksknivar – en stor och en liten och en brödkniv
• de underbart fina champagnekuporna från Svensk Hemslöjd
• knoppar till mina köksskåp (är väl inte så farligt dyrt? Jo, om man behöver 28 stycken!)
• fluffiga små handdukar till badrummet

Lista över saker som jag i slutet av månaden troligtvis kommer att ha köpt:

• frukt
• vin
• resturangbesök
• onödiga, fula rea-plagg från billiga kedjor som H&M och Indiska, som jag med största sannolikhet kommer slänga nästa sommar eftersom jag aldrig använt dem alt. för att de har tappat all charm i tvätten.

Jaha, då var man hemma i Storstan igen efter en alldeles underbart avkopplande vecka på Atens riviera. Och vad ska man säga – unga fröken är solbränd, utvilad och på det hela taget väldigt lycklig. Med väskan knökfull av smutstvätt, snajsiga underkläder, saltstänkt bikini, buljongtärningar (sic!) och ett kilo havssalt så finkornigt att det känns som potatismjöl, nästan, och med ett huvud packat med grekiska glosor och magen full av retsina och tirópitta klev en mycket nöjd tös ombord på planet hem – via Wien.

Vilken flygresa det blev. Planet från Aten landade 20 min tidigare än beräknat, vilket gav mig en hel timmes tax free-shopping. Så där går jag och strosar och luktar på parfymer när det slår mig att jag faktiskt har ett plan att passa. Åh herre min jistanes – planet går om 7 min och jag måste hitta min gate. Springer till C73 och vräker ut halva min väska för att visa att jag inte smugglar vätskor eller har något opassande i min dator och Are you miss L? Yes, and I’m truly sorry! OK, just hurry up! och jag rusar genom gången, nerför trapporna och ut på plattformen med Lilla Vita i famnen och pass+boarding card mellan tänderna. Kliver ombord på bussen som ska ta mig till planet och möts av applåder. Ett grabbgäng med en herrans massa gitarrfodral och förstärkare tackar (med glimten i ögat) för att jag låtit dem vänta och jag beklagar ånyo min dåliga tidsuppfattning. Vi pratar loss lite på engelska tills jag hör hur de börjar prata med varandra på svenska. Hahaha! Jag kvittrar glatt att de ju kunde skällt ut mig på mitt modersmål och genast är alla barn glada.

Och gladare blev vi. För döm om min förvåning när det visar sig att jag ska sitta mitt ibland dem! Och vi har så jäkla roligt! Killen närmast mig är flygrädd och måste prata med mig genom hela starten för att slippa tänka på att han är uppe i luften. Inte mig emot. Jaja, till det bisarra. Vi löser korsord och dricker öl och annat som reguljärflyget hade att erbjuda och efter ett litet tag blir jag nyfiken på vem jag egentligen delar stolsrad med. Och, jo det var som jag misstänkte – jag har hamnat mitt i ett band och jo de har haft en spelning på en festival i Österrike igår, jag får låna en iPod och lyssna på dem och jo, visst känner jag igen deras musik: jag har hamnat mitt i Friska Viljor.

Och inte nog med det – på raden framför mig sitter Mary Lindkvist – en helt outstanding och otroligt charmig gammal dam som jag stod och pratade en del med på Streets Ord&Bild-mässa tidigare i våras. Och grabbarna älskar henne, och jag piper av förtjusning och inser att de här slår dvärgen från ditresan med hästlängder! Grabbarna lever rockstars och delar snabbt de övriga pasagerarna i två läger – de som älskar dem och de som hatar dem. På andra sidan mittgången sitter ett glatt, medelålders par. De skulle egentligen ha åkt hem igår men deras plan fick en fågel i motorn under starten och piloterna var tvugna att nödlanda. Det var en sån sak jag inte trodde kunde hända. Helt bisarrt det med! Och grabbarna lever sig in i säkerhetsdemonstrationen så till den grad att flygvärdinnan har svårt att koncentrera sig och fnittrar sig igenom hela skådespelet. Men hon charmas av grabbarna och bjuder oss gladeligen på öl. T o m när det är tio minuter kvar till landning! Behöver jag tillägga att väntan på bagaget blev en syn för gudar? Min inte längre så flygrädda granne åker bagageband och roar de väntande med att posa på värsta modellmanér bland väskorna – och exponerar mer av ”myntinkastet” än vad de svenska charterturisterna önskar. Men an åker med förvånansvärt länge! Säkert ett halvt varv. Sen hittar han sin väska och skuttar ystert tillbaka med sin mandolin i handen.

Vilken resa! Och nu inser jag att klockan är närmare ett på natten och att jag ska vara på jobbet om lite mindre än åtta timmar. Hur ska det gå hade de tänkt sig? Men vilken semester det blev! Jag har nog fått så jag klarar mig – åtminstone under de två veckor som återstår inna jag går på min riktiga, tre veckor långa sommarledighet.