Söndagsmorgon i förorten
Skriver idag från annan dator, och inte minst från annan ort – förorten. Känns nästan lite som att jag är otrogen mot Lilla Vita …
Förkylningen är bättre, nästan helt borta faktiskt och jag har fått sova lugnt hela natten. Skönt! Sitter alltså hemma i JJ’s kök och beundrar utsikten. Skog, skog och lite ännu lite mera skog. Om jag har tur kan jag kanske tom få se ett rådjur skutta förbi. Det kan man inte i innerstan, där djurbeståndet begränsas till domesticerade hundar och förvildade kaniner med hög överlevnadsinstinkt (och, antar jag, vassa tänder). Det är ganska lugnt här ute och idag är det skönt.
Klockan är strax efter 12 och ajg sitter fortfarande i nattlinne och raggsockor och vet inte alls vad jag ska göra med min söndag. Försöker få med mig karlen till IKEA, men det går trögt … Kanske titta på film, bläddra i en tidning eller läsa ett manus. Åh så skönt det är att vara ledig och inte ha något måste, måste inplanerat.
OK, nu ska jag gå tillbaka till min dag av intet och vara lite social. Hm, kanske ska jag göra en kopp kaffe och ”söndags-skämma-bort” JJ med lite kärleksfullt skummad mjölk. Och en av alla de 38 handflatsstora kanelbullar vi bakade igår kväll medan O Brother where art thou? rullade i bakgrunden. Ja så får det bli.
Förkylningens fem faser
Hade syster med små barn på besök i helgen som gick. Barnen är i öppna förskolan-åldern och efter att ena gullungen nyst mig rakt i ansiktet – först en och sedan två gånger – när jag satt på huk och drog overallsben över allväderstövlar förstod jag att jag nog skulle börja snora och snörvla innan veckan var slut. Mycket riktigt; jag är brutalförkyld!
Fas 1: Halsont
Började redan på söndagen, när trollen begett sig av hemåt. LIte skavigt och obekvämt, men den fulla ”jag tror jag sväljer taggtråd”-känslan blommade ut under måndagen. Det är nu man ska kurera sig med ingefära och vitlök och lukta som en grekisk taverna. Eller gurgla sig med whiskey. Det gjorde inte jag. Jag hann inte eftersom jag hade fullt upp på jobbet och dagisbacillerna förde en relativt galopperande framfart. Whiskeyröst fick jag ändå, eftersom mina förkylningar alltid har en tendens att sätta sig på rösten i ett tidigt skede.
Fas 2: Nys & snyt (ibland med inslag av hosta)
Tisdag kväll. Fortfarande ganska pigg men irriterad över att jag går och nyser i tid och otid. Väldigt irriterande. Köper storpack näsdukar och dricker te, massor av te. Med honung och hela bitar färsk ingefära.
Fas 3: Nästäppa
Här börjar det bli jobbigt att prata i telefon. Och andas. Och sova. Och äta. Och på det hela taget hålla munnen stängd. Idominsalva är räddningen för torra läppar och röda näsvingar, men hur charmigt är det att sitta på jobbet och se ut som om man nyss hånglat upp en snögubbe? Att dricka vin i detta stadie ökar symptomen, framförallt två glas vin i baren på stammishaket. Tro mig, jag gjorde det i onsdags och det var inte bra. Ergo:huvudvärk i torsdags.
Fas 4: Rinnande näsa & ögon – Värsta fasen av dem alla!
Här befinner jag mig idag. Efter en sömnlös natt full av snyt, snor, nässpray och högläge har nu alla bassilusker bestämt sig för att lämna kroppen. Samtidigt. Och gärna på ett så blött och slemmigt sätt som möjligt. INTE roligt att sitta på jobbet kan jag meddela. Tur att jag har eget kontor. Trippar engelskt cold & flu-knark, dricker te och håller mig undan folk. Tyvärr är jag ganska pigg och kan fortfarande jobba effektivt (hyfsat) så jag kan inte gå hem och bädda ner mig med gått samvete.
Fas 5: Lock för öronen
Den efterlängtade slutfasen, som förhoppningsvis inträder under morgondagen. Resterande förkylning bestämmer sig för att flyga ut genom öronen, med temoprär partiell dövhet som följd. Generellt ett förbättrat allmäntillstånd, om än inte helt frisk och kry. Med andra ord perfekt att ligga hemma under filten och kura. Kanske läsa en bra bok, kanske titta på några avsnitt Nord & Syd. Kanske till och med ha någon som blandar saft och matar mig med pressbyrånbakade kanelbullar och pysslar om mig lite i största allmänhet. En lugn helg står för dörren mao.
Krya på mig!
Dagens författarbesök
Inväntar lite lätt nervöst författarbesök: Nadeem Aslam ska fika Vetekatten-längd med oss om bara någon minut. Spännande!
R.O.O.M – jag kommer sakna dig
Fick i helgen nys om att min all time favourite-affär, R.O.O.M på Alströmersgatan, gått i konkurs och att hela butiken säljs ut till 50%. Eftersom jag hade syster med två barn på besök hela helgen var det inte läge att putta barnvagn bland kartonger och ömtåligheter. Men igår efter jobbet kilade jag dit. En bedrövlig syn måste jag säga …
De annars så smakfullt inredda och exklusivt ljussatta lokalerna såg ut som en krigsskådeplats (i den mån en lyxig butik kan se ut som ett slagfält) belamrad med med bruna kartonger, kanstött porslin och udda ljusstakar. En sorglig syn. Fyndade iaf ett vackert fat från Habitat, och lyckades lägga vantarna på ett ex av deras senaste katalog. Efter helgens lånta liv som småbarnsförälder känns det där med tårtkalas inte längre fullt så främmande, varför jag tyckte att ett porslinsfat med 32 cm i diameter inte var en så dålig investering trots allt, faktiskt rent av ett vettigt köp. Trots att det kostade lite … (ja jag vet att ett ömtåligt porslinsfat för en halv förmögenhet inte alls kommer att användas på tårtkalas, men tanken kändes bra!)
Men nu är det alltså slut – aldrig mera gå där och mysa om lördagarna och drömma sig bort till framtida vackra hem. Med R.O.O.M föll en av de sista bitarna glamour i mina hoods för att lämna plats åt Ica Maxi och parkeringsplatser. Hoppas att någon annan tar över lokalerna och göra något riktigt fint av dem.
Äntligen!
Jag vet att jag har gnällt och klagat en hel del här den senaste tiden (läs månaderna). Mitt jobb kan i mångt och mycket vara långtråkigt och … och dötrist … och alldeles … alldeles underbart!
Fick nämligen reda på att en av mina titlar för våren är en vidareutveckling av en bok som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Vi snackar alltså klassisk kärlek och litterär romantik på hög nivå! Vilket projekt för en flicka som en gång i tiden skrev en uppsats i littvet om chiclit, på det ytterst ambitiösa och pretentiösa temat Komparativa litteraturstudier: hjältinnerollen i den arketypiska kärleksberättelsen. ”Bridget + Mr Darcy = sant?”.
Att de äntligen fattat att mitt intresse för greve-romaner* kan vara användbart! Ser med glädje, förväntan och rosatonad längtan fram emot att få manuset i min hand och bestiga tronen som Queen of Romance. Kikade in omslaget nyss – och det är absolutely perfect!
Tänker bannemig njuta av min arbetselaterade eufori resten av dagen och unna mig lite sockersött kanelknäcke till eftermiddagskaffet.
*) = Samlingsnamn för romaner där huvudingredienserna är engelsk landsbyggd, ståtliga gods, ärvd rikedom, kärlek med förhinder, missförstånd och förvecklingar, mörka familjehemligheter, förutfattade meningar, stiliga karlar och väna kvinnor från en lägre samhällsklass alt ngn exotisk kolonialprovins.
Alla får ligga
Men allra mest jag!
Om man får tro applikationen på FB alltså. Några snabba frågor om mina flirtskills och svaret levereras omebelbums:
”Du får alltid ligga! Mama mia! Holy macaroni! ”
Herregud, man kan ju nästan tro att jag har ett signerat ex av de luxe-utgåvan hemma …
; )
Det går så långsamt
Idag är det regnigt och dimmigt och på det hela taget en allt annat än rolig dag att sitta på jobbet. Motivationen simmar nere på noll tillsammans med kreativiteten och inspirationen. Och idag är det bara jag och mina manus. Inga lunchdejter eller annat som kan bryta upp dagen och liva upp tillvaron. Inte ens ett litet omslagsmöte.
Men jag får iaf tillbringa hela dagen med systrarna på manhattan, så jag klagar egentligen inte. Ganska mysigt när jag tänker efter. Kanska ska läsa in lite lounge från iPoden och hämta en kopp kardemummate och grotta ner mig i pappershögen fullkomligt.
Låter som en plan.
Ett torrskott steg närmare Englands böljande kullar!
Mina älskade olivgröna mockastövlar vill inte längre vara med och leka. Upptäckte igår när det regnade att jag numera blir blöt om tårna. Trots att jag inte hoppar i vattenpölarna.
Problemet är numera löst: var ute och shoppade på lunchen. Med företagsrabatt blev det inte så farligt dyrt … eller ja, billigare än ett par läderstövlar iaf. Och med raggsockar i kan jag gå säker genom slask, löv och höstrusk tills snön ligger tung och vintervit i drivor.
Trötte-tröttsvin
Det regnar och jag vill inte gå till jobbet, inte det minsta faktiskt. Vill hellre ligga kvar hemma i sängen med en kopp pepparmintste och mina manus (vilket i princip är detsamma som att jobba – fast utan kravet på att vara social). Fast det blir en kort liten vecka den här veckan, bara fyra dagar, eftersom jag har tagit ut en semesterdag på fredag för att gå på Junibacken med mina små gudbarn som kommer till Storstan på besök. Ser verkligen fram emot att få busa loss ordentligt med de små grisarna. Och skämma bort dem precis så mycket som en moster ska göra.
Fast just nu vill jag mest ta vändande tub tillbaka, för järdrar i min lilla låda vad jag är sömnig idag. Hmm, kanske borde jag casha in min friskvårdstimme och gå och träna redan nu på förmiddagen. Undra om jag skulle bli pigg då. Eller om jag borde gå och koka kaffe …
Stackars negerslav!
Fick tips om det här i morse. Skrattar fortfarande!
